Sidor

lördag 30 augusti 2014

Rättspsyk i Växjö slutar ta emot patienter med självskadebeteende

Igår meddelade rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö att de kommer att sluta ta emot patienter som vårdas för självskadebeteende. I en intervju i Sveriges radio berättar David Wirdelöf, biträdande verksamhetschef, om en ny lag som träder i kraft den 1 oktober. Den gör det möjligt för kliniken att förbjuda patienter som vårdas enligt LRV (och alltså är dömda för brott) att ha exempelvis egna mobiltelefoner. Eftersom förbudet inte gäller patienter som vårdas enligt LPT (patienter som tvångsvårdas utan att vara dömda för brott, t.ex. för självskadebeteende) omöjliggör den nya lagen den här vårdformen.

Den information som patienterna fått och som jag läst mig till på olika bloggar är något annorlunda. Omkring den 26 september kommer alla patienter som idag vårdas för självskadebeteende flyttas till lokalerna där avdelning 66 finns idag. Avdelningen 66 tillhör den rättspsykiatriska kliniken, men kommer som jag förstått det att ligga utanför den nya larmbåge som ska inrättas för att se till att de dömda inte får med sig mobiltelefoner in på avdelningen.

Patienterna med självskadebeteende kommer alltså i utgångsläget inte att vårdas tillsammans med dömda. Men även i fortsättningen kan patienter som är dömda för brott, men som inte anses utgöra någon säkerhetsrisk (klass 3 kallas det) vårdas tillsammans med patienterna med självskadebeteende.

De patienter som redan finns på kliniken kommer att få vara kvar och slussas ut i samråd med hemklinikerna, men som det verkar kommer alltså rättspsyk i Växjö inte att ta emot några nya patienter med självskadebeteende.

Jag ser positivt på förändringen och hoppas verkligen att det här blir den sista knuff som behövs för att landstingen runt om i landet ska ta tag i situationen på hemmaplan. Sedan flera år tillbaka tar rättspsyk i Sundsvall inte längre emot patienter med självskadebeteende på regelbunden basis, även om jag vet att undantag görs. Min förhoppning är att man tar vara på de positiva delar som patienterna har erfarit på rättspsyk - exempelvis att det på rättspsyk funnits tid att "landa" och patienter inte behövt skynda genom behandlingen.

Jag är övertygad om att det går att ordna god vård för patienter med självskadebeteende. Att flytta dem från den rättspsykiatriska miljön är ett viktigt första steg.

/ Thérèse

fredag 29 augusti 2014

Psykiatripolitik: Socialdemokraterna

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***
Varje människa som är sjuk har rätt till god vård, omsorg och behandling. Ambitionerna för psykiatrin måste höjas. Socialdemokraterna vill se en nationell handlingsplan för att förbättra psykiatrin i Sverige. Det behövs ökade insatser i varje kommun för barn och unga som mår dåligt. 

Få länder kan som Sverige stoltsera med en gemensamt finansierad sjukvård i utvecklingens framkant. Men något håller på att gå sönder. Moderaterna lovade lägre arbetslöshet och minskat utanförskap. Ambitionen var inte fel. Men verkligheten visar att deras svar på varje samhällsproblem – att sänka skatten och privatisera – inte fungerar. Psykisk ohälsa ökar och är också ett växande problem bland många ungdomar, särskilt unga kvinnor. Dagens vårdutbud räcker inte till.

· Den psykiska ohälsan står för 40 procent av alla sjukskrivningar och merparten av de ökande sjuktalen.
· Sverige har minst antal vårdplatser inom psykiatrin i hela Norden. Det finns patienter som behöver slutenvård men som idag inte får det, eller skrivs ut för tidigt.
· Det finns stora brister när det gäller psykiskt sjukas och funktionsnedsattas möjlighet till vård, omsorg, boende, rehabilitering och sysselsättning.

Vi socialdemokrater vill istället se ett land där vi samlas för att utveckla vår samhällsmodell. Där vi ställer krav på varandra och hjälps åt. Där konkurrenskraft och anständighet går hand i hand. Att förbättra vård och omsorg för dem som har ett psykiskt funktionshinder eller drabbats av psykisk ohälsa tillhör en av vårdens viktigaste uppdrag. Socialdemokraterna vill att det upprättas en långsiktig nationell handlingsplan för en ambitionshöjning av psykiatrin. Planen ska ha ett 10-årigt perspektiv och innehålla mål på kort och lång sikt som kan följas upp och utvärderas.

På sikt behövs det fler psykiatriker och bättre kompetens om psykisk ohälsa i primärvården. Fler platser behövs där man kan få hjälp under kortare perioder och tillräckligt med vårdplatser inom rättspsykiatrisk vård, tvångsvård och frivillig vård. Samverkan behöver förbättras mellan skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatrin och ungdomsmottagningarna.

Vi socialdemokrater vill:

· upprätta en långsiktig nationell handlingsplan för en ambitionshöjning av psykiatrin
· genomföra en översyn görs av antalet vårdplatser, skapa fler mellanvårdsformer och öka resurserna till forskning och kompetensutveckling
· systematiskt bygga upp kompetensen om psykisk ohälsa i primärvården. Många som lider av psykisk ohälsa skulle kunna få hjälp om primärvården hade kompetens och resurser att behandla mindre svåra depressioner, ångesttillstånd, ätstörningar o dyl.
· att det ska finnas samverkansmodeller i varje kommun för barn och ungdomar med problem (samverkan skola, socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri, ungdomsmottagning). Lösningarna kan anpassas efter lokala förhållanden och se olika ut
· ge snabbare och enklare stöd till psykiskt sjuka, bättre tillvarata brukarnas erfarenheter och ge bättre individuellt stöd så att psykiskt sjuka kan delta i arbetslivet
· ordna fler jobb till personer med psykiska funktionshinder.

/ Mailet som skickades till mig från Socialdemokraterna var inte underskrivet med namn

fredag 22 augusti 2014

Psykiatripolitik: Miljöpartiet

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***

1. Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
Så här uttrycker vi det i Miljöpartiets hälso- ochsjukvårdsrapport 

"Miljöpartiet betonar vikten av att se hela människan och behandla orsaker till sjukdom snarare än symptom. Detta gäller särskilt inom vården av psykiskt sjuka. Tillgängligheten till den psykiatriska vården behöver stärkas genom att primärvården blir bättre på att behandla lättare psykisk ohälsa med samtals- och psykoterapi. Det behövs också mobila enheter inom den öppna psykiatriska vården som snabbt ska kunna ta hand om människor som själva inte aktivt söker sig till en vårdmottagning. Patientinflytandet inom den psykiatriska vården måste bli bättre. Patientens motivation och egeninsikt är en avgörande del i vården. Vi ser gärna brukarstyrda alternativ i den öppna vården. Den psykiska ohälsan har ökat, speciellt bland unga vuxna. Allt fler unga personer vårdas inom den psykiatriska öppenvården. För att tidigt motverka psykisk ohälsa behöver ungdomsmottagningarna ökad psykosocial kompetens. Den kroppsliga hälsan hos psykiskt
sjuka måste få ökad uppmärksamhet. Vi ser ett behov av att öka samhällets arbete med att
främja psykisk hälsa i förebyggande syfte. Psykisk ohälsa drabbar inte bara den som är sjuk utan också människor runt omkring. För många är möjligheten till tillfrisknande beroende av relationerna till sina anhöriga. Anhöriga behöver få vara en del i vårdens utformning och ibland behöver de också eget stöd för att komma vidare."

2. Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan?
Det är en väldigt komplex fråga. En väl fungerande skola där var och en känner sig väl, kommer till sin rätt och blir sedd är till exempel grundläggande. Vi gör stora satsningar på skolområdet. Lärare måste också får ”ordinationsrätt”, dvs ha rätt att avgöra om det behövs extrainsatser för ett barn. Vi satsar mer på specialpedagoger mm.  Vi gör också en stor satsning på elevhälsan. Mycket mer aktiva insatser mot mobbing behövs. Skolans arbetsmiljö är många gånger sådan att den aldrig skulle accepteras av vuxna.

Det handlar också om att socialtjänsten måste fungera så väl som möjligt, Att barn får bra insatser när det behövs, och också känner sig trygga med att vuxna får det.  Det handlar också om att trygghetssystemen ger verkligt stöd till människor. Vi vill t ex införa något vi kallar Arbetslivstrygghet, i stället för dagens sjukförsäkring med en bortre gräns och mycket snäva regler på arbetsmarknadsområdet.

Ett mänskligare, varmare samhälle skulle man kunna säga. Där människor känner sig delaktiga, får plats och kan vara sig själva. Där människors kreativitet kommer till uttryck och uppskattas. Och om man behöver vård eller stödinsatser ska det vara lätt och okomplicerat att få det, för människor i alla åldrar. Vilket i sig ger en känsla av trygghet.

Ett särskilt viktigt område är förstås minskad diskriminering. Det krävs alltså åtgärder på en lång rad områden. Men självklart också tillgången till vård och stöd, och att det måste hålla hög tillgänglighet.
Jag länkar här till fyra motioner skrivits nyligen och som kan vara av intresse:




3. Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?
Det är ett samhällets misslyckande när t ex unga med självskadebeteende ibland vårdas inom rättspsykiatrin. Vi vill se bra och välfungerande vård och behandlingsmöjligheter så att alla unga över hela landet ska få tillgång till bra vård.  På landstingsnivå ser det i dagsläget olika ut och Miljöpartiet i respektive landsting driver program lokalt om hur de vill att vården i det egna landstinget ska förbättras.
Men frågan behöver absolut även upp på nationell nivå. Vi tar upp frågan om självskadebeteenden, självmordsförsök och självmord i motionen nämnd ovan ”Bättre psykisk hälsa och psykiatrisk vård bland unga”. 

Nationellt vill också införa något som vi kallar Lex Norah för att unga som upplever missförhållanden i vården ska kunna anmäla direkt. Att psykiatri ska ingå i högkostnadsskyddet kan vara en viktig hjälp även för denna grupp. 

4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!

Miljöpartiet är generellt sett för en mer hälsoinriktad vård än dagens sjukvård, där vi kan fokusera på det förebyggande arbetet. Att se till de psykiska behoven är något vi starkt värnar i all verksamhet, i alla skeden i livet.  För många miljöpartister är frågan om psykisk hälsa därför en hjärtefråga i landstingspolitiken.

Partiprogrammet är uppbyggt som ett övergripande idéprogram där vår helhetssyn syns.
http://www.mp.se/sites/default/files/miljopartiets_partiprogram_lagupplost_2013.pdf
Det utgör grunden för annat material, såsom rapporter och motioner.  Vikten av insatser mot psykisk ohälsa finns insprängt på olika ställen.
Se därför i stället avsnittet nämnt ovan på fråga 1 från hälso- och sjukvårdsrapport. Samt motioner. Miljöpartiet i varje landsting har även sitt eget program om hur man mer konkret vill lyfta frågorna.

Anna-Klara Müntzing, socialpolitisk sekreterare, är den som besvarat frågorna.

torsdag 21 augusti 2014

Psykiatripolitik: Folkpartiet

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***

1. Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
Framförallt vill vi ha mer nationell samordning och styrning av vården för att på så sätt öka likvärdigheten och tillgängligheten i hela landet. Den som har en psykisk sjukdom har samma rätt till bot och lindring som den människa som lider av fysisk sjukdom och smärta. Men detta är ännu inte självklart inom vården. Det krävs bättre tillgänglighet, högre kompetens och patientsäkerhet, fler evidensbaserade behandlingsmetoder, bättre bemötande och vårdmiljö, och inte minst förändrade attityder till psykisk sjukdom – både inom och utanför sjukvården. Rätt att välja var du vill ha vård och behandling är viktigt för den som lider av psykisk sjukdom, och som därför ofta har svårt att hävda sin rätt till god vård.

Vi anser också att patientsäkerhetslagen bör ändras så att den skyddar psykiskt sköra människor mot behandlingsmetoder som saknar vetenskaplig grund och som utövas av personer som inte har hälso- och sjukvårdens legitimationsyrken. Därför vill vi att all behandling av psykisk ohälsa ska omfattas av patientsäkerhetslagen. Det behöver också bli lättare att komma i kontakt med psykiatrin.

Du kan läsa mer om Folkpartiets politik för psykiatrin här: http://www.folkpartiet.se/politik/politik-a-o/psykiatri/

2. Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan?
Det viktigaste är tidiga och riktade insatser som vilar på vetenskaplig grund. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att samordna kunskapsstyrningen inom psykiatriområdet och regeringen fortsätter därtill tillsammans med SKL satsningen på stöd till riktade insatser för att förbättra vården och omsorgen för barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad problematik. Vi vill att psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål.

3. Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?
Det är viktigt att arbeta förebyggande för att förhindra att en psykiskt skör individ går så lång som att skada sig själv. De som har ett självskadebeteende måste ges en vård som vilar på vetenskaplig grund och av personal med hög kompetens. Regeringen har därför gett Socialstyrelsen i uppdrag att ta ställning till om kompetensmål för fort- och vidareutbildning för psykologer inom området psykisk ohälsa kan förstärka kompetensen och underlätta kompetensförsörjning av psykologer.

Folkpartiet och Alliansregeringen anser att situation för personer med psykisk ohälsa behöver uppmärksammas särskilt och har därför valt att prioritera insatser som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för dessa personer. Regeringen avsätter cirka 870 miljoner kronor per år för insatser inom området psykisk ohälsa inom ramen för satsningen PRIO. Satsningen fokuserar under perioden 2012-2016 på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik. Ett delprojekt i den satsningen handlar just om att utveckla vården för unga med självskadebeteende.

4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!
Länk till Folkpartiets partiprogram hittar du här: http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_22188/scope_0/ImageVaultHandler.aspx

Vi skriver en del om psykiatrin i partiprogrammet, och även om psykisk ohälsa. Nedan finner du ett par utdrag.

3.3.3 Hälso- och sjukvård
”Vård, behandling och rehabilitering av fysiska och psykiska sjukdomar ska ges på vetenskaplig grund. Personal i legitimationsyrken ska alltid arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Kunskap om alternativmedicin måste finnas för att kunna bedöma eventuell inverkan på den medicinska behandlingen.”

”Rätten till vård och behandling är lika självklar för både fysiska och psykiska sjukdomar. Psykisk hälsa ska vara ett uttalat folkhälsomål. Även all behandling av psykisk ohälsa ska omfattas av patientsäkerhetslagen.”

3.3.6 Funktionsnedsättning
”En sysselsättningsgaranti ska finnas för alla med en psykisk eller rörelserelaterad funktionsnedsättning enligt lagen om stöd och service (LSS). Tillgången till gruppbostäder och andra anpassade boenden för den som omfattas av LSS behöver förbättras.”

Patrik Lind, Politisk sekreterare FP är den som har besvarat frågorna

tisdag 19 augusti 2014

Psykiatripolitik: Centerpartiet

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***

1. Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården? 
Den psykiatriska vården måste bli mer jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig. Patienterna måste få ökade möjligheter till delaktighet och tillgång till arbete. För att nå dessa mål har regeringen avsatt 870 miljoner kronor årligen för åren 2012-2016 för att både förebygga psykisk ohälsa och förbättra vård och omsorg för dem som redan drabbats. Fokus ligger särskilt på barn och unga som har, eller riskerar att utveckla, psykisk ohälsa samt personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik.

2. Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan? 
Det är oroande att fler och fler ungdomar, främst flickor, själva upplever att de lider av psykisk ohälsa. Samhället måste bli bättre på att i ett tidigt skede fånga upp barn och ungdomar som riskerar att utveckla psykisk ohälsa. Ofta kan barn som på olika sätt lever i utsatthet uppmärksammas redan i förskoleåldern. Detta kräver bättre samverkan mellan förskola, skola, BUP och socialtjänsten. Centerpartiet föreslår också en nationell strategi för samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap. Vi vill också tillsätta en särskild kommission som ska ha i uppgift att öka kunskapsbasen kring orsakerna till den försämrade psykiska ohälsan.

3. Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende? 
Samhället måste bli bättre på att tidigt upptäcka självmordsrisker och förebygga självmord. Här finns tyvärr stora brister idag. Det krävs förbättrade metoder för att tidigt upptäcka personer som befinner sig i riskzonen. En annan del är att förbättra samverkan mellan samhällets olika aktörer för att kunna arbeta förebyggande.  

4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin! 
Vi behandlar psykiatrin i välfärdsprogrammet från vår senaste partistämma 2013. Där skriver vi framför allt om ungas och kvinnors ökade psykiska ohälsa. Länk.

Susanne von Tiedemann, politiskt sakkunnig på C, är den som har besvarat frågorna

torsdag 14 augusti 2014

Psykiatripolitik: Moderaterna

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***

Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
När Alliansregeringen tillträdde 2006 var reformbehovet stort inom psykiatrin. Mellan 2007 och 2011 gjordes en särskild psykiatrisatsning på 3,4 miljarder kronor. Bland annat blev den specialiserade psykiatriska vården för barn och unga mer tillgänglig, utbudet av sysselsättning för vuxna med psykisk ohälsa ökade, liksom möjligheten till eget inflytande.

Sedan 2012 finns en förstärkt satsning på området – plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa, PRIO. Satsningen ska pågå till 2016, och varje år satsar regeringen 850 miljoner för att stimulera en långsiktig förstärkning på området. Syftet är att genom stöd till strategiska insatser inom vård och omsorg skapa förutsättningar för ett långsiktigt förändringsarbete som kan ge hållbara vinster för framtiden.

En av de centrala beståndsdelarna i handlingsplanen är en bred överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, eftersom det är kommunerna och landstingen som är huvudansvariga för vården och omsorgen till personer med psykisk ohälsa. Nya Moderaterna vill fortsätta denna satsning och att tidigt fånga upp de personer som lider av psykisk ohälsa. Vi tror även att det är viktigt att skolorna satsar mer på skolhälsovården och hittar metoder för bättre samarbete med BUP. 

Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan?
Vi måste börja med att analysera orsakerna till den ökande psykiska ohälsan så vi kan fokusera insatser på orsaker och inte bara på symptom. Vidare är det viktigt att få bort tabustämpeln som vissa känner kring psykisk ohälsa. För en person som inte mår psykiskt bra är det viktigt att ha någon som lyssnar och som kan ställa upp när det känns som tyngst. Vi anser därför även att det är viktigt med en större flexibilitet inom hälso- och sjukvården för de personer som söker hjälp för psykisk ohälsa. Man ska kunna få hjälp snabbt utefter sina egna behov.

Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?
Utgångspunkten är att varje person som har ett självdestruktivt beteende ska få vård och stöd i den omfattning som är nödvändig. Satsningar på tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården är därför centrala.

Under hösten 2011 enades regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en satsning med stöd till kommuner och landsting för att utveckla och samordna insatserna för att minska antalet unga med självskadebeteende. Målet för överenskommelsen är att utveckla och samordna kunskap kring unga med risk för eller med allvarliga självskadebeteenden och skapa ett bättre tidigt omhändertagande genom en struktur som bättre tillgodoser dessa personers behov av vård. Det övergripande målet är således att antalet unga med självskadebeteende ska minska. Ett delmål är att minska inläggningarna av unga i slutenvården och att minska antalet tvångsåtgärder. Projektet slutredovisas under hösten 2014 och vi ser fram emot att ta del av resultatet.

4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!
I stämmohandlingarna från partistämman 2013 diskuterades psykiatrifrågor i avsnittet Framtidsförslag för hela Sverige, se sid 55, 92 och 101

Stefan Dubois, M, är den som har besvarat frågorna.  

onsdag 13 augusti 2014

Härdsmälta i självmordsrapporteringen

Igår möttes vi av den tragiska nyheten att skådespelaren Robin Williams avlidit och att det troligtvis handlade om självmord. Under kvällen bekräftade amerikansk polis misstankarna i en direktsänd presskonferens, och samtidigt förlorade svenska journalister allt de lärt sig om rapportering vid självmord.

Två motsatta värden ska balanseras: å ena sidan måste vi uppmärksamma självmord för att avstigmatisera och förebygga, å andra sidan får rapporteringen inte skada människor som redan har självmordstankar eller självmordsplaner. Till sin hjälp i bedömningen av vad som bör publiceras och inte finns därför två viktiga dokument för media: Etiska regler för press, TV och radio, samt WHOs stödmaterial för professionella inom media.

Fem av WHOs konkreta råd är särskilt intressanta:
  • Undvik att beskriva metoden som användes för ett fullbordat självmord
  • Undvik att använda detaljerad information om platsen där självmordet genomfördes
  • Försiktighet bör iakttas vid rubriksättning
  • Var speciellt noggrann vid rapportering kring kända personers självmord
  • Visa varsam respekt för de efterlevande och andra berörda
Igår kväll lyckades svensk media, med tidningen Expressen i täten, att bryta mot samtliga fem råd. Med rubriker som ”Så tog han sitt liv” och ”Läs detaljerna i polisens utredning” kan jag bara förstå det som att Expressens redaktion drabbades av kollektiv härdsmälta. I flera artiklar spreds detaljerade beskrivningar av hur Robin Williams tagit sitt liv och var någonstans det skett. Den gnutta av privatliv som jag hade hoppats att han och hans närstående skulle få behålla, smulades effektivt sönder när media gödslade med information om hans sista timmar i livet. Den enda fråga som inte besvarades var hur man rättfärdigade publiceringen. Vad ska läsaren göra med sin nyvunna kunskap, annat än att använda den som en livsavslutande instruktionsmanual? Här finns kärnan i min kritik: risken att rapporteringen av ett självmord ska trigga någon annan att göra samma sak. En risk som ökar när den döde är en känd person som andra ser upp till eller identifierar sig med.

Även på Twitter rapporterade journalister från presskonferensen och snart forsade självmordsbeskrivningarna fram i flödet. Jag och många med mig påpekade det olämpliga och möttes i flera fall av svar i stil med – ”Jag rapporterar bara vad den amerikanska polisen sagt.” Tydligare försök än så att svära sig fri från ansvar hittar man bara bland kivande barn: ”Det var inte mitt fel – det var dom som började!” Ytterligare journalister försvarade sig med att de också hade publicerat information om var man kan söka hjälp. Det är bra, men gottgör inte metodbeskrivningarna. Att ge en självmordsbenägen människa ett rep kan inte försvaras med att man också skickar med telefonnumret till psykakuten. 

Självmord berör oss alla. Majoriteten av de omkring 1500 självmord som begås i Sverige varje år har kopplingar till psykisk ohälsa eller missbruk, och rent statistiskt har vi alla just nu flera personer i vår omgivning som lider av psykisk ohälsa. Eller så är vi själva drabbade.

Vi kan inte sticka huvudet i sanden. Vi behöver tala om psykisk ohälsa. Vi behöver tala om självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök och fullbordade självmord. Och vi behöver att media rapporterar om det. Men – det kräver också att media tar ansvar för sin rapportering och följer de riktlinjer de själva dragit upp, och som sakkunniga dragit upp för att hjälpa dem. När det handlar om självmordsrapportering får det aldrig råda tvivel om att en människas liv är mer värt än alla löpsedlar, klickmonster och lösnummer i världen. 

/ Thérèse

tisdag 12 augusti 2014

Psykiatripolitik: Piratpartiet

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***

Psykisk ohälsa är ett av de områden som vi och våra medlemmar tycker är mycket viktiga, men som ett litet parti utan egna utrednings- och kansliresurser har vi inte riktigt samma möjlighet som de stora partierna att mejsla ut exakta, detaljerade förslag.

1. Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
Det allra mest grundläggande är den psykiska vården måste uppgraderas och få samma status och samma tillgång till resurser som somatisk sjukvård. Den psykiatriska vården för både barn och vuxna måste prioriteras högre än idag, dvs få en större andel av resurserna. Till exempel måste man ha resurser att ge samtalsbaserade terapier och psykoterapi till alla patienter där det är medicinskt motiverat.

2. Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan?
Naturligtvis är förebyggande arbete det allra viktigaste. Vi har framför allt funderat över hur psykisk ohälsa kan förebyggas hos unga. Skolan har där en viktig roll. Dels behöver skolan i sig själv bli mindre stressande för eleverna, t ex genom att mer än idag lära elever studieteknik, träna i stresshantering och förebygga mobbing. Dels genom att bli bättre på att fånga upp unga som är på väg att glida in i problem, och ge dem hjälp på ett tidigt stadium. Därför vill vi ha bättre närvaro av psykologer och kuratorer i skolan, och att alla elever ska få regelbundna erbjudande om samtal med psykolog eller kurator, med ungefär samma slags självklarhet som man får kallelse till tandläkare. Det är viktigt att avstigmatisera psykisk ohälsa, och göra det till något lika odramatiskt att ha ett avstämningssamtal med en psykolog, som att undersökas av en skolsköterska.

3. Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?Vilka behandlingsformer som ska användas måste vara en fråga för läkarprofessionen. Det vi vill göra politiskt är att se till att vården får resurser att använda de behandlingsformer som finns, och att utveckla och testa nya.

4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!
Framför allt under 8.1 här:http://www.piratpartiet.se/partiprogram/8-kvalitet-och-integritet-i-varden/. Frågor om ungas psykiska hälsa berörs också i 7.6 här:http://www.piratpartiet.se/partiprogram/7-en-skola-for-framtiden/

Henrik Bränden, PP, är den som besvarat frågorna.

söndag 10 augusti 2014

Psykiatripolitik: Kristdemokraterna

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här.

***

1.  Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
Kristdemokraterna prioriterar att förebygga ohälsa och att förbättra vården och omsorgen för personer med psykisk ohälsa. Under vår tid i regeringen har vi permanentat en satsning på psykiatrin. Vården ska vara jämlik, kunskapsbaserad, säker, av god kvalitet och tillgänglig. Det är väldigt viktigt att vårdens ges utifrån individens behov och att det finns möjlighet till delaktighet och inflytande.


2.  Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan?
Det är jätteviktigt att redan i ett tidigt skede fånga människor som mår dåligt. En viktig del i detta är att bryta det stigma som finns kring psykisk ohälsa; 3/4 av alla svenskar har erfarenhet av psykisk ohälsa, sin egen eller anhörigs. Vi måste våga prata om hur vi mår.


3.  Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?
Det är landstingen som är ansvariga för hälso- och sjukvården. Men vi har lyft denna problematik under vår tid i regeringsställning. Regeringen finansierar ett nationellt självskadeprojekt som bland annat prövar nya behandlingar, utbildar personal och arbetar fram underlag för regionala vårdprogram utifrån kunskapsöversikter. Inom ramen för projektet tas ett underlag fram som kan ligga till grund för fortsatta ställningstaganden kring hur de mest specialiserade insatserna till de svårast sjuka patienterna ska utformas och organiseras. 


4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!
Andelen personer som upplever psykiska besvär ökar samtidigt som andelen som lider av allvarlig psykisk sjukdom i stort sett är oförändrad. Psykiatrin är ett område där tidiga åtgärder är av avgörande betydelse. Psykisk funktionsnedsättning och sjukdom måste få lika hög prioritet som kroppsliga sjukdomar inom sjukvården. Sysselsättning och meningsfull vardaglig aktivitet är liksom lämpliga boendeformer en förutsättning för rehabilitering och ett liv i delaktighet och gemenskap. Vi vill införa en värdighetsgaranti för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stor medicinsk och psykologisk kompetens ska finnas i primärvården, elevhälsovården och i äldreomsorgen. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin måste fortsatt kortas, och insatserna mot och behandlingen av självskadebeteende förstärkas (https://www.kristdemokraterna.se/VarPolitik/Korta-Svar-AO/#P)

Inger Strömbom är den som har besvarat frågorna. 

lördag 9 augusti 2014

Psykiatripolitik: Vänsterpartiet

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här.

***

1. Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
Vi vill stärka hela välfärden genom att avskaffa privata vinstintressen och öka resurserna. Kommuner och landsting måste ges bättre ekonomiska förutsättningar att prioritera psykiatrin. Vänsterpartiet vill satsa 2,5 miljarder på hälso- och sjukvården inklusive den förebyggande vården samt värdesäkra statens generella bidrag till kommuner och landsting. Sedan har landstingen ett stort ansvar att dessa resurser kommer psykiatrin till del.

Det är förstås helt avgörande för psykiatrins utveckling att det finns tillräckligt med personal och att den har rätt utbildning för att vården och omhändertagandet ska fungera bra. Det behövs en ny skötarutbildning inom ramen för yrkeshögskolan, för att man ska kunna förse psykiatrin med personal med tillräcklig utbildning. Den redan anställda personalen ska förstås få möjlighet till validering och kan genomgå utbildningen snabbare och parallellt med att man arbetar. För att täcka upp för de luckor som uppstår medan den redan anställda personalen genomgår utbildning vill vi inrätta utbildningsvikariat. Bristen på specialistsjuksköterskor, särskilt inom psykiatrin, vill vi lösa genom att införa utbildningsanställningar, som innebär att man får lön under utbildningen och därigenom inte förlorar ekonomiskt på att utbilda sig till specialistsjuksköterska.

Psykiskt sjuka och funktionsnedsatta har mycket begränsade möjligheter till inflytande över vården. De befinner sig i ett underläge både gentemot samhället i stort och inom vården. Vi föreslår ett stimulansbidrag för arbetet med brukarrevisioner. Rätten till inflytande kan vara särskilt svårt att tillgodose när en patient befinner sig i tvångsvården. De som har så svåra psykiska problem att de har återkommande behov av tvångsvård bör därför ges möjlighet att teckna en överenskommelse med den psykiatriska vården om hur vården ska se ut under sjukdomsperioderna. Arbetet med att minska tvånget måste samtidigt fortsätta och vara en prioriterad fråga. Vi föreslår också att vårdavgifterna tas bort inom den psykiatriska tvångsvården.

För att den psykiatriska vården ska vara effektiv och ha bestående effekt krävs en helhetssyn på patientens livssituation. Den psykiatriska diagnosen kan inte ses isolerad från en persons sociala situation. Därför krävs samverkan mellan vården i landstingen och socialtjänsten i kommunerna. Bland annat ska man upprätta en individuell plan för dem som behöver insatser både från landstinget och från kommunen. Tyvärr görs inte det i tillräckligt stor utsträckning och det bör därför göras en lagändring så att brukaren får rätt till en individuell plan. Personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning är en oerhört viktig reform. Kvaliteten och stödet har varit mycket bra för den enskilda och underlättat kontakten med vårdgivare och myndigheter. För att säkerställa reformen bör den lagregleras.

För den som drabbas av psykisk sjukdom är det viktigt att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Ofta tar det längre tid att återhämta sig från psykiska besvär än från somatiska. Den borgerliga regeringens nedmontering av sjukförsäkringen och den omänskliga s.k. rehabiliteringskedjan innebär ytterligare psykisk stress och ekonomiska problem som har drabbat psykiskt sjuka hårt.

2. Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den psykiska hälsan?
En utbyggd välfärd av hög kvalitet samt mer jämlikhet och jämställdhet är viktigt för att förebygga många problem inte minst psykisk ohälsa. De allt mindre resurserna till välfärden har också gjort att stressen har ökat för dem som är anställda i offentlig sektor, vilket ofta är kvinnor. Deras sjukfrånvaro ökar på ett oroväckande sätt och många av de som sjukskrivs gör det p.g.a. psykisk ohälsa. Fler anställda i välfärden är nödvändigt för att kunna anställa flera och förbättra arbetsvillkoren.

Det finns många skillnader mellan kvinnors och mäns psykiska hälsa, i hur hög utsträckning man uppsöker vården, vilka diagnoser man får, i sjukdomsförlopp och behandling. Det är viktigt att forskningen på psykiatriområdet bedrivs med ett genusperspektiv, och en förutsättning för det är att psykiatrin upprättar könsuppdelad statistik. Personalen inom psykiatrin måste ha kunskaper om mäns och kvinnors olika livsvillkor och ta hänsyn till dem i behandlingen.

3. Patienter med självskadebeteende är relativt ofta omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?
Vi har försökt uppmärksamma och sprida kunskap om problematiken kring självskadebeteende och har t.ex. arrangerat ett seminarium i riksdagen där bl.a. din medförfattare till ”Slutstation rättspsyk” Sofia Åkerman deltog. De konkreta åtgärder vi har föreslagit på nationell nivå är att det bör införas ett uttryckligt förbud mot att placera personer som varken är dömda eller misstänkta för brottsliga handlingar vid rättspsykiatriska avdelningar och kliniker. Innan förbudet träder i kraft måste dessa patienter kunna få en god vård i den reguljära psykiatrin. Vi har därför föreslagit att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att bistå landsting och regioner att bygga upp vården så att de så snart som möjligt kan ta emot patienter med självskadebeteende.

4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!
Vårt partiprogram är ett principprogram och innehåller därför inga konkreta förslag inom olika politikområden. Men vi har ett hälso- och sjukvårdspolitiskt program, som du kan hitta här: http://www.vansterpartiet.se/assets/v_Sjukvrdspolitiskt_Program.pdf. Vår senaste riksdagsmotion om hälso- och sjukvården kan också vara av intresse: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/En-jamlik-och-jamstalld-halso-_H102So400/?text=true

Anders Thoré, Politisk sekreterare, SoU och SfU är den som har besvarat frågorna.

fredag 8 augusti 2014

Psykiatripolitik: Feministiskt initiativ

Inför valet 2014 har jag mailat ut fyra frågor om psykiatripolitik till samtliga riksdagspartier plus Feministiskt initiativ och Piratpartiet. Svaren på mina frågor kommer att publiceras här och på min facebooksida i samma ordning som partierna mailar sina svar till mig. För mer utförlig bakgrund till detta blogginlägg, samt för att se frågorna jag ställde: klicka här

***

Feministiskt initiativ vill göra en feministisk analys av kvinnors ökade psykiska ohälsa samt ökande sjukskrivningar. Följande har beslutats på detta politikområde:


Trots förbättringar i hälsa, så som ökad medellivslängd och ökad rörelseförmåga i högre åldrar, har det sedan mitten av 1990-talet funnits tecken på att de psykiska besvären i befolkningen blivit fler. Detta syns i en ökad sjukskrivnings- och bidragsfrekvens, i huvudsak på grund av psykiatriska diagnoser.

Kvinnor är oftare sjukskrivna och får mer mediciner utskrivna än män. Varför det är så ska utredas från medicinsk och psykosocial utgångspunkt.

Det finns även ett starkt samband mellan upplevd diskriminering och psykisk och fysisk ohälsa bland utrikes födda. Forskning visar att den psykiska ohälsan är högre bland utlandsfödda än bland infödda. Detta tyder på att tidigare trauman, men också rasism, vardaglig diskriminering, erfarenheter av orättvisa och kränkande behandlingar har effekter på den fysiska och psykiska hälsan.

35 Fi ska verka för mer resurser till den psykologiska och psykiatriska vården. Förutom en upprustning av den vård som tar hand om människor med psykisk ohälsa eller psykiatriska diagnoser. bör utbudet bli större av yrkespersoner, som innehar psykologisk kompetens med grundutbildning från godkända utbildningar och som omfattas av högkostnadsskyddet. Denna kunskap ska också kunna användas i förebyggande syfte inom skolhälsovården.

36 Fi ska verka för en övergripande utredning som gör en feministisk analys av orsakerna till och konsekvenserna av kvinnors ökade psykiska ohälsa och sjukskrivningar. Utredningen ska utgå från ett intersektionellt perspektiv med fokus på genus- och etnicitetsaspekter och erfarenheter av trauman.

37 Fi ska verka för att möjligheten för kvinnor att få bättre hjälp inom missbruksvården ökar. Till detta behövs avgiftningskliniker, vårdavdelningar inom psykiatrin, behandlingar och boende som är avsedda endast för kvinnor.

38 Fi ska verka för mer resurser till kvinnoteam inom socialtjänst, sjukvård och psykiatrin.

39 Fi ska verka för utökade resurser till arbetet mot mäns våld mot kvinnor både inom psykiatrisk vård och i hälso- och sjukvården i stort.

40 Fi ska verka för en nollvision mot självmord.

41 Fi ska verka för att all självmordsprevention måste innehålla ett hbtq-perspektiv.

42 Fi ska verka för att det psykosociala stödet till hbtq-personer säkras och att det görs till en självklar del i vården för transsexuella.

43 Fi ska verka för att forskning kring självskadebeteende bland kvinnor initieras för att finna adekvata behandlingsformer. Personer med beteendestörningar, t.ex. självskadebeteende ska beredas adekvat behandling oavsett bostadsort och oavsett ålder.

44 Fi ska verka för att patientråd inom psykiatrin ska finnas i varje landsting, där före detta och nuvarande patienter har inflytande över hur vården ska bedrivas.

45 Fi ska verka för en förstärkning av elevvårdspersonal, kuratorer, psykologer och skolsköterskor, på skolor och förskolor. Denna personal ska omfattas av kompetenskrav på genus-, hbtq- och antirasistiska perspektiv.

Sandra F!-info är den som har besvarat frågorna