Sidor

onsdag 7 augusti 2013

En levande dröm

Ibland drabbas jag av vad jag bäst kan beskriva som overklighetskänslor inför det liv jag lever. Det är så bra att jag nästan kan skämmas - har jag verkligen rätt att ha det så bra?* Vad är det som gjort att jag ska få leva min dröm, när så många andra sliter för sin överlevnad? Jag inser förstås att det inte finns något egentligt svar. Men jag är så långt ifrån den osäkra, självhatande unga kvinna jag var för tio år sedan, att jag ibland har svårt att verkligen tro att det har varit jag. 

Redan sedan barnsben har jag drömt om att få skriva. Att "bli författare" kunde jag drömma om upp till tioårsåldern, sedan är det en ungefär lika verklighetsförankrad dröm som att bli fotbollsproffs. Men inom mig har drömmen funnits där. Språket och skrivandet är det enda jag kunnat känna mig trygg i under hela mitt liv. Det enda område som jag verkligen känt att jag behärskat. Någon gång ville jag få arbeta med det jag kände mig bra på.

Alldeles nyss slog det mig att det är precis det jag gör. Jag får faktiskt betalt för att skriva. Precis innan jag klickade upp webbläsaren för att skriva det här inlägget satt jag och arbetade med ett kapitel till den bok som kommer ut till våren. I går kväll okynnesskrev jag lite på det romanprojekt jag påbörjade i januari, och i morse snubblade jag över en av de krönikor jag skrev för 1177 tidigare i våras. 

Jag vet inte riktigt vad jag vill med det här inlägget, mer än att säga - sluta aldrig drömma. Låt ingenting tysta den där inre rösten, den inre längtan. Livet är allt annat än statiskt och även om det ter sig aldrig så mörkt, aldrig så hopplöst eller omöjligt så kan det faktiskt förändras precis när som helst. 

/ Thérèse

* Alltså. Självklart har jag svårigheter i mitt liv precis som de allra flesta har. Självklart har jag dagar då jag helst av allt vill dra täcket över huvudet och be världen dra åt pipsvängen. Men i jämförelse med vad som varit så lever jag verkligen min dröm. För det är jag djupt tacksam.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

3 kommentarer:

En flicka som är stark sa...

Du är så bra! Snart ska jag se till att hitta orken och läsa din och Sofias bok.

Thérèse Eriksson sa...

Tack snälla! Läs boken när du orkar och känner dig redo för det. Allt gott!

Emelie sa...

Finaste bästa du! Jag beundrar dig och oss så mycket för att vi tog oss någon annanstans än där vi var. Vi är så himla bra. Jag ser fram emot att läsa dina böcker och mot fler samtal IRL i höst. <3