***
1. Hur vill ni förbättra den psykiatriska vården?
Vi vill stärka hela välfärden genom att avskaffa privata
vinstintressen och öka resurserna. Kommuner och landsting måste ges bättre
ekonomiska förutsättningar att prioritera psykiatrin. Vänsterpartiet vill satsa
2,5 miljarder på hälso- och sjukvården inklusive den förebyggande vården samt
värdesäkra statens generella bidrag till kommuner och landsting. Sedan har
landstingen ett stort ansvar att dessa resurser kommer psykiatrin till del.
Det är förstås helt avgörande för psykiatrins utveckling att det finns tillräckligt med personal och att den har rätt utbildning för att vården och omhändertagandet ska fungera bra. Det behövs en ny skötarutbildning inom ramen för yrkeshögskolan, för att man ska kunna förse psykiatrin med personal med tillräcklig utbildning. Den redan anställda personalen ska förstås få möjlighet till validering och kan genomgå utbildningen snabbare och parallellt med att man arbetar. För att täcka upp för de luckor som uppstår medan den redan anställda personalen genomgår utbildning vill vi inrätta utbildningsvikariat. Bristen på specialistsjuksköterskor, särskilt inom psykiatrin, vill vi lösa genom att införa utbildningsanställningar, som innebär att man får lön under utbildningen och därigenom inte förlorar ekonomiskt på att utbilda sig till specialistsjuksköterska.
Psykiskt sjuka och funktionsnedsatta har mycket begränsade möjligheter till inflytande över vården. De befinner sig i ett underläge både gentemot samhället i stort och inom vården. Vi föreslår ett stimulansbidrag för arbetet med brukarrevisioner. Rätten till inflytande kan vara särskilt svårt att tillgodose när en patient befinner sig i tvångsvården. De som har så svåra psykiska problem att de har återkommande behov av tvångsvård bör därför ges möjlighet att teckna en överenskommelse med den psykiatriska vården om hur vården ska se ut under sjukdomsperioderna. Arbetet med att minska tvånget måste samtidigt fortsätta och vara en prioriterad fråga. Vi föreslår också att vårdavgifterna tas bort inom den psykiatriska tvångsvården.
För att den psykiatriska vården ska vara effektiv och ha bestående effekt krävs en helhetssyn på patientens livssituation. Den psykiatriska diagnosen kan inte ses isolerad från en persons sociala situation. Därför krävs samverkan mellan vården i landstingen och socialtjänsten i kommunerna. Bland annat ska man upprätta en individuell plan för dem som behöver insatser både från landstinget och från kommunen. Tyvärr görs inte det i tillräckligt stor utsträckning och det bör därför göras en lagändring så att brukaren får rätt till en individuell plan. Personliga ombud för personer med psykisk funktionsnedsättning är en oerhört viktig reform. Kvaliteten och stödet har varit mycket bra för den enskilda och underlättat kontakten med vårdgivare och myndigheter. För att säkerställa reformen bör den lagregleras.
För den som drabbas av psykisk sjukdom är det viktigt att det finns ett fungerande socialt skyddsnät. Ofta tar det längre tid att återhämta sig från psykiska besvär än från somatiska. Den borgerliga regeringens nedmontering av sjukförsäkringen och den omänskliga s.k. rehabiliteringskedjan innebär ytterligare psykisk stress och ekonomiska problem som har drabbat psykiskt sjuka hårt.
2. Vilka åtgärder anser ni är viktigast för att öka den
psykiska hälsan?
En utbyggd välfärd av hög kvalitet samt mer jämlikhet och
jämställdhet är viktigt för att förebygga många problem inte minst psykisk
ohälsa. De allt mindre resurserna till välfärden har också gjort att stressen
har ökat för dem som är anställda i offentlig sektor, vilket ofta är kvinnor.
Deras sjukfrånvaro ökar på ett oroväckande sätt och många av de som sjukskrivs
gör det p.g.a. psykisk ohälsa. Fler anställda i välfärden är nödvändigt för att
kunna anställa flera och förbättra arbetsvillkoren.
Det finns många skillnader mellan kvinnors och mäns psykiska hälsa, i hur hög utsträckning man uppsöker vården, vilka diagnoser man får, i sjukdomsförlopp och behandling. Det är viktigt att forskningen på psykiatriområdet bedrivs med ett genusperspektiv, och en förutsättning för det är att psykiatrin upprättar könsuppdelad statistik. Personalen inom psykiatrin måste ha kunskaper om mäns och kvinnors olika livsvillkor och ta hänsyn till dem i behandlingen.
3. Patienter med självskadebeteende är relativt ofta
omskrivna i media, delvis på grund av att det saknas goda behandlingsformer för
dem. Hur vill ni förbättra vården för patienter med självskadebeteende?
Vi har försökt uppmärksamma och sprida kunskap om
problematiken kring självskadebeteende och har t.ex. arrangerat ett seminarium
i riksdagen där bl.a. din medförfattare till ”Slutstation rättspsyk” Sofia
Åkerman deltog. De konkreta åtgärder vi har föreslagit på nationell nivå är att
det bör införas ett uttryckligt förbud mot att placera personer som varken är
dömda eller misstänkta för brottsliga handlingar vid rättspsykiatriska
avdelningar och kliniker. Innan förbudet träder i kraft måste dessa patienter
kunna få en god vård i den reguljära psykiatrin. Vi har därför föreslagit att
Socialstyrelsen ska få i uppdrag att bistå landsting och regioner att bygga upp
vården så att de så snart som möjligt kan ta emot patienter med
självskadebeteende.
4. Vad skriver ni om psykiatrin i ert partiprogram? Tacksam för länk till eller anvisning om var i partiprogrammet ni behandlar psykiatrin!
Vårt partiprogram är ett principprogram och innehåller
därför inga konkreta förslag inom olika politikområden. Men vi har ett hälso-
och sjukvårdspolitiskt program, som du kan hitta här: http://www.vansterpartiet.se/assets/v_Sjukvrdspolitiskt_Program.pdf.
Vår senaste riksdagsmotion om hälso- och sjukvården kan också vara av intresse: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Forslag/Motioner/En-jamlik-och-jamstalld-halso-_H102So400/?text=true
Anders Thoré, Politisk sekreterare, SoU och SfU är den som har besvarat frågorna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar